Erfarenheter


1. Norsholm, Östergötland


Namn: Claes Olai.
Gårdsnamn: Augustenhill.
Gårdsareal: 285 ha.
Odlad areal: 127 ha.
Åtgärder: Strukturkalkat 10 ha och kalkfilterdike 5 ha.
Andra verksamheter: 120 ha egen skog.
Claes Olai

2008 skaffade Claes ett nytt fält där det varit flerårig vall i 10 år. Efter två misslyckade skördar (vårraps 2009 och höstvete med fånggröda 2010) bestämmer han sig för att förbättra dräneringen. Efter rekommendationer från hushållningssällskapet och egen läsning valde han att anlägga kalkfilterdiken.

’’Jag ville få en fungerande dränering med bra infiltration i många år och bestämde mig för kalkfilterdiken.”

På sensommaren 2011 grävde han dikena och spred kalken på jordsträngarna (20 kg Aktiv struktur/meter) och blandade därefter in kalken med jordfräs 3 gånger direkt efter spridning. Dikningen blev över förväntan, våren 2012 stod det inget vatten. Trots den regniga sommaren 2012, gick skörden från 500 kg höstvete/ha (med fånggröda) innan dikningen till 6.300 kg höstvete/ha året efter dikningen. Det som är bra med kalkfilterdikena enligt Claes är att:

”Det blir som om man har grusfilter hela vägen, istället för bara var tionde meter.”

På lerjordar gör detta stor skillnad tror han, då han upplever att jämnheten på fältet blir bättre än vid vanlig täckdikning. Han har dikat andra fält utan kalk, de torkar inte upp lika bra och har stående vatten fläckvis.

Claes planerar att göra kalkfilterdiken på ett nytt fält hösten 2013. Han kommer att lägga samma giva och lägga stor vikt vid inblandningen. Tidpunkten är viktig tror han, det ska vara någorlunda torrt. Han tror även att det är viktigt att ha fånggröda innan en dikning, marken bär maskinerna bättre och man får en bra struktur med mycket organiskt material och rötter. Som tips till någon som gör det för första gången säger han:

”Snåla inte med giva och inblandning, man vill ha ett tjockt lager kalk när man går på med jordfräsen, det ska ryka om det.”


2. Södermanland


Namn: Dennis Wiström.
Annan verksamhet: Miljörådgivare.
Åtgärder: Strukturkalkning 2010, 2011 och kalkfilterdike 2010 och 2012.




Dennis Wiström.

Dennis började arbeta som miljörådgivare på Länsstyrelsen i Södermanland 2009. Behovet av metoder att minska fosforbelastningen från den lerhaltiga jordbruksmarken i Södermanland var stort. Han testade kalkfilterdike och strukturkalkning på sin egen åkermark under 2010 och kan nu rekommendera det både som en miljö- och odlingsåtgärd för lantbruk med lerjordar.

Första strukturkalkningen gjordes när det var minusgrader och för blött i marken och inblandningen blev inte alls så bra som Dennis önskat. På samma fält anlades kalkfilterdiken.

Dräneringsvattnet analyserades vid samma vattenflöde före och efter åtgärderna. Resultatet av mätningarna visade att totalfosforhalten i dräneringsvattnet minskat med 80% och grumligheten minskade med 90% efter kalkfilterdikningen och strukturkalkningen. Han fick även en skördeökning från 5 till 6,5 ton höstvete/ha. Dennis var mycket nöjd med det resultatet men tror att det kunde ha blivit ännu bättre med en bra inblandning.

2012 gjorde Dennis nya kalkfilterdiken vid bättre förhållanden, högre giva (20 kg/m dike) och med bättre spridningsredskap. Fältet har blivit jämnare och skörden har gått från 3,5 till 5 ton korn/ha. Dennis har även anlagt ett strukturkalkningsförsök med olika givor och strukturkalkningsmedel tillsammans med SLU.

Dennis tips för att få maximalt resultat av strukturkalkningen:

  • Bra väderlek (undvik regn)
  • Låg markfukt
  • Hög marktemperatur
  • Strukturkalka efter en gröda som lämnar en bra markstruktur
  • Bra inblandning av strukturkalken

3. Linghem, Östergötland
 

Namn: Håkan och Göran Karlsson.
Gårdsnamn: Rännefjälla.
Odlad areal: 125 ha.
Åtgärder: Kalkfilterdike 2011, 2012, 2013.
Kalkfilterdikad areal: 30 ha.
Annan verksamhet: Mjölkproduktion.

Håkan Karlsson

Bröderna Håkan och Göran Karlssons odlingsmark finns inom avrinningsområdet till den näringsbelastade sjön Roxen. Området har höga lerhalter (40-50%) och de fick information om kalkfilterdike för att minska fosforläckaget genom ”Greppa näringen” 2010. De bestämde sig för att testa att anlägga kalkfilterdike för att se om fälten torkade upp bättre jämfört med fält som täckdikades utan strukturkalk.

Kalkfilterdikena anlades i augusti 2011 efter fyra år med vall. 12 kg strukturkalk per meter dike spreds i två omgångar men två jord-fräsningar efter varje spridning. Höstvete såddes i slutet av september 2011. Fältet bredvid täckdikades utan kalk för att se vilken effekt kalken hade.

Fältet med kalkfilterdike har torkat upp bättre och inget ytvatten blir stående. Det är tydligt att vetet växer bättre ovanför kalkfilterdiket jämfört med vanliga täckdiken. Vattenprov på dräneringsvattnet togs på båda fälten före och efter dikning resultatet visade på 40% minskat fosforläckage från fältet med kalkfilterdike.

Ny kalkfilterdikning gjordes i juli 2012 på ett annat fält, under våren 2013 visade prover på dräneringsvattnet på 50% minskat fosforläckage. Odlingsfördelarna är stora då vattnet rinner undan bättre och man planerar att kalkfilterdika ytterligare ett fält under 2013.

4. Ängelholm, Skåne
 

Namn: Mats Höjrup.
Gårdsareal: 78 ha.
Odlad areal: 75 ha.
Åtgärder: Strukturkalkning 2006, 2008, 2011, 2012.
Strukturkalkad areal: 50 ha.


Mats Höjrup.

Mats tycker att en bra markstruktur är mycket viktig och att det ofta glöms bort när man tvingas att effektivisera jordbruket på olika sätt.

”Vi behöver tänka mera långsiktigt när vi brukar jorden, jag lägger hellre pengar på strukturkalk än på en ny traktor.”

Han säger också att det går väldigt fort att förstöra en struktur, det tar betydligt längre tid att bygga upp den igen. Mats har kört oplöjt
i 12 år nu och har strukturkalkat vid fyra olika tillfällen sedan 2006.

Första gången var det bra förhållanden och torrt i marken vilket gjorde att nedbrukningen blev optimal. Våren efter var torr och det syntes en väldigt tydlig skillnad, jorden var mera porös, och det stod inget ytvatten. Effekten syns fortfarande nu, sju år efter åtgärden.

2008 strukturkalkades ett annat fält, denna gång var det för blött för att bruka ned kalken och den fick ligga kvar på ytan för länge - resultatet blev då betydligt sämre än när det var bra förhållanden.

I augusti 2011 strukturkalkade Mats samma fält som han misslyckades med 2008. Denna gång var det torrt i marken och kalken (5,5 ton/ha) brukades ner med en kultivator 4 gånger. Resultatet har gått att se redan under oktober och november samma år, det står inget ytvatten, marken är mera porös och det är lättare att köra jämfört med närliggande fält. Sommaren 2012 strukturkalkade Mats ytterligare ett fält med bra resultat.

Mats tips till andra lantbrukare som ska strukturkalka:

”Gör det vid bra markförhållanden, gärna efter träda och när det inte är för blött och se till att ha en bra nedbrukning.”