Forskning och utveckling


Kalkfilterdiken

 

1. Litauen

Vad: Långvarigt fältförsök för att undersöka hur kalkfilterdiken påverkar fosforkoncentrationen i dräneringsvattnet.

Vem: Valentinas Šaulys & Nijolė Bastienė. Water Management Institute of the Lithuanian University of Agriculture & Department of Hydaulics, Vilnius Gediminas Technical University.

Var: Kalnujai experimentfält i sydvästra Litauen.

När: 1999-2005.

Kort om utförande: Experimentfältet täckdikades med och utan bränd kalk (0,6% CaO).

Resultat: Kalkfilterdike minskade den årliga belastningen av fosfor upp till tre gånger, jämfört med konventionell dränering.

För mer information: The impact of lime admixture into trench backfill on the variation of phosphorus in the drainage outflow. Valentinas Šaulys & Nijolė Bastienė.

 


Västmanland. Ökad vattengenomsläpplighet.

2. Västmanland

Vad: Fältförsök för att undersöka effekten av kalk i täckdikesåterfyllnaden på fosforförluster från jordbruksmark. 

Vem: Jan Lindström & Barbro Ulén, SLU, Institutionen för markvetenskap.

Var: Forsbyboda vid Svartån i Västmanland.

När: 2000-2003.

Kort om utförande: Försöksplatsen täckdikades med och utan bränd kalk. Både ytavrinning och dräneringsvatten kontrollerades.

Resultat: Resultaten visade att ytavrinningen minskade kraftigt för kalkfilterdiket medan avrinningen genom dränering ökade, d v s mer vatten infiltrerade i jorden med kalk (se figur).
Den partikelbundna fosforn minskade med 90% i ytvattnet.

För mer information: Effekt av kalk i täckdikesåterfyllningen på fosforförluster från jordbruksmark. Jan Lindström och Barbro Ulén. 

 


Uppsala. Fosforanalys av jord som preparerats med aktiv struktur och med släckt kalk i labb, där mg partikulärt bunden fosfor per liter plottats mot kalkgivan i ton per hektar.

3. Södermanland

Vad: Fältförsök för att testa effekten av två olika kalkprodukter (Aktiv struktur och bränd kalk) samt fyra olika givor till kalkfilterdike.

Vem: Öknaskolan och Länsstyrelsen i Södermanland.

Var: Öknaskolan, Södermanland.

Kort om utförande: I åtta led blandades olika givor av Aktiv struktur (6- 48 kg/m dike) in och olika givor bränd kalk (1,5 - 12 kg/m dike) samt en referens utan kalk. Man testade sedan fosforkoncentration men också pH-värdet i dräneringsvattnet från dikena för att se hur långvarig den pH-höjande effekten av strukturkalken blev.

Resultat: Aktiv Struktur gav jämnare resultat än bränd kalk.

För mer information: Slutrapport Svärtaåprojektet 2010-2012, Länsstyrelsen Södermanlands län.

 

Strukturkalkning 
 

1. Bornsjön

Vad: Långliggande fältförsök för att pröva olika odlingsåtgärders effekter på näringsläckage, skörd och markkvalitet. Även strukturkalkningens effekt på fosfor och glyfosat.

Vem: Barbro Ulén, Institutionen för Mark och Miljö, SLU.

Var: Oxelby experimentfält vid Bornsjön (1,5 km i västlig riktning).

När: Anlades 2006 och pågår idag.

Kort om utförande: Experimentfältet består av 28 dränerade försöksrutor där vattenprovtagning sker automatiskt beroende på flödet.

Resultat fosforförluster: Strukturkalkning har gett 35-50% mindre läckage av fosfor och en skördeökning på 15-17%.

Resultat glyfosatläckage: Kraftigt minskat läckage (se tabell).

För mer information: Ulén B, Alex G, Kreuger J, Svanbäck A och Etana A. 2012. Particulate-facilitated leaching of glyphosate and phosphorus from a marine clay soil via tile drains.


2. Uppland, Södermanland, Östergötland m fl

Vad: Utvärdering av olika kalciumprodukters verkan på strukturen och fosforutlakningen.

Vem: Kerstin Berglund, Ararso, Etana, Magnus Simonsson och Jens Blomquist, Institutionen för mark och miljö, SLU.

Var: Lerjordar runt Mälardalen samt ner i Södermanland och Östergötland.

Kort om utförande: Strukturkalkning med olika kalcium-produkter har gjorts på olika lerjordar.

När: 2011–2014.

Resultat: Resultaten väntas 2014 och ska kunna användas som underlag för framtida riktlinjer.

För mer information: Kerstin Berglund, Institutionen för mark och miljö, SLU.


3. Uppsala

Vad: Laboratorieundersökningar av kalkens struktureffekter.

Vem: Studenter Miljö och vattenteknik, Uppsala.

Var: SLU, Uppsala.

När: 2011

Kort om utförande: Ett fältförsök startades 2010 där jorden behandlades med två olika sorters kalk; släckt kalk och Nordkalks Aktiv Struktur. Tre olika givor testas. Samma jord behandlas med motsvarande givor i laboratorium

Resultat: Låga givor strukturkalk eller släckt kalk gav osäkra resultat (se tabell).

För mer information: Laboratorieundersökningar av kalkens struktureffekter på åkermark och dess inverkan på fosforutlakning. Självständigt arbete i miljö och vattenteknik, Uppsala 2011. Abrahamsson S, Alsmyr M, Bjarne K, Bodén B, Emilsson H, Henriksson L, Karlsson S, Matschoss-Falk E och Västberg E.

Andra projekt: Bl a ett nationellt program som utgörs av åtta intensivt undersökta avrinningsområden, så kallade typområden samt Svärtaånsprojektet, som per ytenhet har störst belastning på havet av fosfor och kväve.  

 


Bornsjön. Strukturkalkning gav avsevärt lägre fosfor- och glyfosatläckage än andra metoder.




Pilotområde U8 (blå staplar) strukturkalkades 2008, med en kraftigt minskad fosforförlust som resultat.