Praktiska råd om strukturkalkning

 

Viktiga lärdomar

Med start 2009 har det strukturkalkats runt om i Sverige och  2013 var vi uppe i över 15.000 ha, samtidigt har ett flertal strukturkalkningsförsök startat. Erfarenheter av olika förhållanden, maskiner och givor har bidragit till en bättre förståelse av hur man ska gå tillväga för att få ett riktigt bra resultat. Några viktiga lärdomar är:

  • Gör åtgärderna när det går att få en god struktur
  • Det får ej vara för blött i marken eller regna
  • God nedbrukning i minst två riktningar
  • Bruka ned direkt efter spridning (senast två dygn efter spridning)
  • Använd rätt kalk (strukturkalk med aktiv CaO)
  • Lägg en tillräcklig giva (minst 6 ton/ha)
  • Kör på rätt jord – lerjord med minst 15% lerhalt


Tidpunkten

Det är viktigt att strukturkalken bearbetas in senast två dygn efter spridningstillfället. Väntar man för länge reagerar aktiv CaO med luftens koldioxid och återgår då till kalciumkarbonat (kalksten), detta gör att man får en pH-kalkning istället för en strukturkalkning.

Det är också viktigt att det inte är för fuktigt i marken när kalken blandas in. Jorden ska falla sönder och blandas väl med strukturkalken. Optimalt är att det blir som såbruk när man kört. Om jorden inte släpper och faller sönder är det för blött och kalken ger ingen struktureffekt.


Inblandningen

För att blanda strukturkalk och lerjord väl är det viktigt att man kör MINST två gånger, och på tvärs mot varandra. Djupet bör vara 15-20 cm och redskapet ska göra ett bra jobb på hela djupet. Det kan vara en kultivator, tallriksredskap, jordfräs, rotorharv eller dylikt. Det viktiga är att man får en bra struktur på jorden. Det är bättre att blanda in väl på 10 cm, än att göra en dålig inblandning på 15 -20 cm. En plog ger alltid för dålig inblandning.

 

Gör åtgärderna när det går att få en bra struktur

Strukturkalken fastlägger den strukturen du lämnar fältet i, OM den är väl inblandad. Tänk på att strukturkalka när du redan har bra struktur. 

Exempel på tillfällen då det ofta går att få bra struktur: 

  • När leran har haft en vinter med djup tjäle
  • När det varit en sommar med rejäla torrsprickor
  • Efter en vall eller en gröda med djupa rötter och mycket organiskt material 


Kalkmängd

Rekommendationen (2013) är 6-10 ton vara (strukturkalk) per ha, och att använda högre giva vid högre lerhalt (15% lerhalt = 6 ton, 60% lerhalt = 10 ton). Det vi vet är att om man minskar givan, så blir vikten av att alla andra åtgärder och förutsättningar är optimala mycket större. Högre giva = större säkerhet för ett bra resultat. Låga givor under 5 ton per ha rekommenderas inte för strukturkalkning, då är det bättre att kalka ordentligt på färre ha. Rätt utfört kan vi se bra effekter på strukturen i över 40 år.


Precisionsspridning?

Idag (2013) rekommenderas inte strukturkalkning med GPS på grund av:

1. Markkarteringen visar oftast bara jordart på vart tredje prov. Den visar inte vilken typ av lera det är, tex gyttjelera eller olika typer av minerallera. Den ger inte heller något svar på om jorden redan är strukturkalkad eller vilket behov som finns.

2. Försök och forskning har inte tillräckligt med försöksunderlag för hur olika leror reagerar på strukturkalkning. Det finns idag inget enkelt test som visar vilken giva som är bäst för ett specifikt jordprov.

Detta innebär att vi ännu har några år kvar innan denna teknik kan fungera på ett tillfredsställande sätt.

Det vi kan göra idag är en s k djävlighetskarta, d v s att rita in de värsta områdena för att lägga in dessa på en styrfil, och där lägga en högre giva. Man kan också plocka bort partier med annan typ av jord än lera och partier under 15% lerhalt.

Enkelt uttryckt: besvärlig jord – högre giva och större insats.
Är fälten någorlunda jämna är rekommendationen att köra med en jämn giva. 

 



Fördelar för lantbrukaren

  • Snabbare upptorkning på våren
  • Mindre dragmotstånd- lägre bränsleförbrukning
  • Längre tidsfönster att bruka jorden
  • Ökad skörd
  • Möjlighet att odla andra växter
  • Bättre vattenhållande förmåga
  • Lång hållbarhet – över 40 år (rätt utfört) 


Fördelar för miljön

  • Bättre infiltration - minskad erosion och ytavrinning
  • Minskat läckage av fosfor till vattendrag
  • Mindre övergödning
  • Mindre läckage av växtskyddsmedel
  • Bättre vattenhållande förmåga - mindre risk för översvämning
  • Lång hållbarhet – över 40 år (rätt utfört) 


Nackdelar med strukturkalkning

  • Dyrare än vanlig pH-kalkning
  • Kräver bättre timing – behov av planering
  • Risker vid hantering – kan vara irriterande vid kontakt