Vad är kalk?

Kalksten är en del av vårt dagliga liv. Allt du ser på bordet har vid tillverkningen koppling till kalk - från vatten och bröd till papper, porslin och metall.


Visste du att

  • Kalk är ett livsnödvändigt ämne och i dagens Sverige använder vi ungefär 500 kg kalk per person/år
  • I Sverige bryts årligen drygt 9,3 miljoner ton kalksten, varav drygt hälften används till cement.
  • Gotland är den största kalkstensregionen, och står för ungefär två tredjedelar av hela Sveriges brytning.
  • På Gotland bryts ca 3,5 miljoner ton/år som används för produktion av olika kalkprodukter. Av dessa används drygt 2 miljoner ton i det svenska samhället och resten går på export.
  • Vi importerar också många produkter där kalk är en viktig råvara vid framställningen.


Bergarter och mineraler

Vår jordskorpa byggs upp av bergarter som oftast består av flera slags mineral. En bergart kan också bestå av ett enda slags mineral, till exempel kalksten, som till största delen består av mineralet kalcit.


Kalksten bildas genom avsättning av skalrester på havsbottnen, revbildning, eller mera sällan genom direkt utfällning av kalciumkarbonat ur havsvatten.


Bergarter och mineraler

Vår jordskorpa byggs upp av bergarter som oftast består av flera slags mineral. En bergart kan också bestå av ett enda slags mineral, till exempel kalksten, som till största delen består av mineralet kalcit.


Kalkstenens ursprung 

Alla kalkstenar bildas genom avlagring i vatten. Alger, musslor, koraller etc avsätts som löst material på botten. Sedan förhårdnar dessa lager till sten under lång tid. Kalken i våra svenska kalkbrott är mellan 80 och 2.000 miljoner år. Kalk uppför sig olika från olika kalkbrott beroende på ålder och förutsättningar.

Det gör att man i vissa processer är hänvisad till kalk från ett specifikt kalkbrott, medan man i andra processer inte märker skillnad på olika sorters kalk. Inom stålindustrin behöver man kalk av en specifik kvalitet som bara finns inom vissa områden. Ytterligheten på andra hållet som är pH-kalkning inom jordbruk där det går att använda kalk från alla kalkbrott (dock måste givan justeras efter CaO-halten och dess tillgänglighet).


Brytning sker oftast i dagbrott.

 


Produktionsprocessen

Hur det ser ut under markytan är avgörande för var och hur kalkbrytning kan bedrivas. Även om det finns kalk är det inte säkert att den har ”rätt” egenskaper för behovet.

Kalkbrytning bedrivs oftast i dagbrott och efter brytningen krossas eller mals kalkstenen olika fint beroende på vad den skall användas till. 


400 miljoner år gammal havsbotten från Gotland. Kalkslammet har pressats ihop under sin egen tyngd och under årmiljonerna förhårdnat till sten. Foto: Kenneth Fjäder.


Krossad kalksten

Krossad kalksten benämns kalciumkarbonat (CaCO3), och förekommer som kross, mjöl eller granulat i olika dimensioner beroende på kundens behov.


Bränd kalk

Bränd kalk tillverkas genom upphettning (kalcinering) av kalksten i cirka 1.100 – 1.300°C i en schakt- eller roterugn. Kalkstenen (CaCO3) förvandlas då till kalciumoxid, det vill säga bränd kalk (CaO) och koldioxid (CO2). Olika kalkbrott har sten som är olika bra att brännas,  det vill säga att det blir en jämn kvalitet och en kvalitet som fungerar i kundens process. Det innebär att man inte bränner kalk från alla kalkbrott utan bara vissa speciellt utvalda.  


Släckt kalk

Släckt kalk, kalciumhydroxid, Ca(OH)2, tillverkas genom att vatten tillförs den brända kalken, tills ett fint pulver eller pasta bildas. Kalciumoxiden reagerar med vattnet och förvandlas till kalciumhydroxid. Vid släckningen avgår värme.

 


Användningsområden 
 

Den krossade stenen levereras till kund i fraktioner från 0,032 mm upp till 150 mm.

Kalksten

Jordbruk, foder, jordförbättring, jordtillverkning, vattenrening, pH-stabilisering, spackel, cement, betong, målarfärg, papper, plast, gummi, asfalt, stål, sjökalkning, rökgasrening, glas, fyllnadsmaterial, vägar, tunnlar, viadukter, rening av dagvatten, i sockerprocessen, glasfiber, gruvindustri, livsmedel, halkbekämpning.
 

Släckt kalk

Rökgasrening, vattenrening, rening av processvatten, slamkonditionering, fosforfällning, utfällning av metaller, förhindra fosforläckage, sanering (mot salmonella, mjältbrand, newcastle, m m) neutralisering, murkalk, kalkcement (KC), målarkalk, kalkfärg, spackel, reningsverk, markstabilisering, enskilda avlopp, gruvindustri, jordbruk, foder, asfalt.
 

Bränd kalk

Papper, vattenrening, slamstabilisering, stål, förhindra fosfor-
läckage, rening av processvatten, markstabilisering, rökgasrening, hygienisering, sanering, utfällning av metaller, gruvindustri, foder, jordbruk, snigeldynamit.  

 


Efter brytning 

Hur man väljer att efterbehandla kalkbrottet beror på önskemål och villkor från länsstyrelser, kommuner, lokalbefolkning och lokala organisationer. Normalt sett handlar det om att efterlikna den natur som varit innan kalkbrottet togs i bruk, med fokus på habitat för det lokala växt- och djurlivet. Det finns dock möjligheter för andra användningsområden så som vattenreservoar, badplats, fiskevatten, rekreationsområde, amfiteater, konsertarena, naturreservat mm.